Tas design på tillräckligt stort allvar inom medtech?

I Sverige dör 1 400 personer varje år på grund av misstag i vården. Detta motsvarar ett dödsfall var sjätte timme. Dödsfall som Socialstyrelsen kallar för ‘undvikbara’. En del av problemet beror på att medtechbranschen kämpar med sina största designutmaningar. Och nej, design handlar inte bara om färg och form.

Vi börjar från början; design är problemlösning. Design definierar vad problemet är, hur det ska lösas, tar hänsyn till var, när, hur, varför och av vem en produkt ska användas. Design samlar information, skapar, itererar, testar, prototypar och omskapar. Design är helt avgörande för att skapa en produkt som adresserar användarnas ouppfyllda behov.

Specifikt inom medicinteknik är design styrt av de regulatoriska ramverken och bransch- och myndighetsstandarder. Detta är naturligtvis positivt och en förutsättning för att utveckla säkra och fungerande produkter. Den senaste tidens skärpning av regulatoriska krav medför dock att allt mer resurser läggs på certifiering, färre produkter når marknaden och innovationsprocessen blir lidande. Medtechföretag har bland annat inte tid och pengar att utföra grundliga användarstudier på sina produkter.

Boid designstudio har genomfört en rad intervjuer med aktörer inom medtech och denna text är skriven utifrån det vi har lärt oss. Bland annat påstår många att för lite krut läggs på explorativa användarstudier i den tidiga utvecklingsfasen av en medicinteknisk produkt. Konsekvensen blir att produkter riskeras att inte användas på rätt sätt, i och med att vård- och omvårdnadspersonal tvingas använda olika hjälpmedel som designats med begränsad hänsyn till den faktiska användningssituationen. Ett vårdbiträde med deltidsanställning inom hemsjukvård har rimligtvis andra förutsättningar att hantera en viss typ av komplex utrustning än en nyexaminerad sjuksköterska eller erfaren läkare. I slutändan är det såklart patientens hälsa och liv som står på spel, vilket gör designprocessen inom medtech extra känslig.

En annan konsekvens av en ofullständig designprocess är att utvecklingskostnaden sticker iväg för medtechföretagen. Utveckling av medtechprodukter är redan från början en dyr och komplex process som ibland tar år ta sig igenom. Ett vanligt fel är att helt och hållet fokusera på att lösa alla tekniska funktioner av produkten, och vänta till sista stund att klämma in en undersökning av användningskontexten. En typiskt dålig idé. Ju senare ett eventuellt användningsfel eller säkerhetsproblem upptäcks, desto dyrare blir det att göra om och göra rätt. Än värre är det om det anses “för jobbigt” att ändra något och produkten går till marknad med ett känt fel - vilket också förekommer. Tas istället användarinput in under ett tidigt skede finns det större chanser att upptäcka ett eventuellt användningsfel och då komma billigare och smidigare undan. Dessutom minskas risken att vårdpersonal helt enkelt tycker produkten är krånglig att använda (vilket leder till att ingen kommer använda den och den ersätts av egenpåhittade lösningar), eller att produkten måste återkallas med ett okänt användningsfel.

Det räcker dock inte med fler och bättre användarstudier för att göra den medicintekniska utrustningen bättre. Vården är en komplex organism, och behovet av samverkan mellan medtechföretagen, vården, patienterna och forskningen är enormt. Dessutom tenderar medtechföretagens designprocess att tillfredsställa kundbehov och inte användarbehov. Alltså, designers tvingas koncentrera sig på att skapa rätt produkt för inköpschefen snarare än den faktiska vårdgivaren.

Samtidigt som att medtechindustrin har fått en del kritik att inte ha full koll på vårdens arbetssituation, har vården historiskt haft en viss beröringsskräck gentemot medtechföretagen. Det råder exempelvis brist på kunskap om de samverkansregler som finns idag, och det finns en oro om vilken information vårdpersonalen får och inte får dela med sig av. Däremot är det rimligt att anta att vårdpersonal ofta har mer akuta problem att ta hand om än att samverka med medtech - inte minst i tider när vården av olika anledningar går på knäna. För att sjuk- och hälsovård ska kunna utvecklas krävs dock nya, innovativa sätt att lösa problem. Ibland innebär detta att gamla och förlegade arbetssätt inom vården måste bytas ut. Med tanke på detta måste samarbetet mellan medtech och vården förbättras och förenklas, exempelvis genom att förtydliga de regelverk som redan finns och att skapa smidigare sociala ytor för medtech och vård (och då inte bara inköpschefer utan även vårdbiträden, hjärnkirurger och patienter) att träffas.

Dessutom spelar det konservativa ramverket för offentlig upphandling en stor roll i denna samverkan. Offentlig upphandling sätter ramarna för hur stora förändringar en innovation tillåts göra. Är medtechprodukten för basic gör den ingen skillnad - är den för nytänkande eller för annorlunda riskerar den att falla utanför ramarna och därmed inte bli upphandlad. Enkelt uttryckt vågar sällan vården ta risken att satsa på ny innovation, och har heller ingen budget att förändra eventuella arbetssätt som den nya produkten medför. Vårdens uppdrag är tvärtom att köpa redan beprövade vårdtjänster och produkter. Just därför är det svårt för ett enskilt medtechföretag att designa om vårdens processer. Medtechindustri och vård behöver därför samarbeta för att produktdesign inte ska tvingas vara låsta i befintliga och eventuellt förlegade arbetssätt.

Framtiden då? Det råder konsensus kring att nya typer av krav kommer ställas på hela life science-branschen i allmänhet, och medtech- och healthtechbranschen i synnerhet. Fokus kommer ligga på hela den aggregerade patientupplevelsen som inkluderar både hemvård, förebyggande vård, monitorering och självhjälpsvård. Samarbetet mellan patient, digitala tjänster och traditionella vårdgivare ställer höga krav på en gedigen, användarcentrerad designprocess av dessa tjänster. En patientupplevelse som i allt högre grad baseras på att själv, som icke-vårdutbildad, involveras i vårdprocessen kräver enkla och tydliga gränssnitt, och nya, säkra vårdprocesser. Frågan är om medtech, healthtech och vården kommer satsa tillräckligt på design och samverkan för att kunna möta framtidens nya krav på användarvänliga, enhetliga och sammanlänkade produkter.

Hör av dig till oss på Boid om du är osäker på hur just din medtechprodukt gynnas av en gedigen designprocess, så hjälper vi gärna till.